Sample menu:

SYNTOLKNING NU - VI SER FILM

MEN ALLT VI SER SYNTOLKAS INTE

OAVSETT BERÄTTAR VI VAD VI SETT!

 

Vi ser många filmer varje månad. Därför tänkte vi här berätta lite om vad vi tycker och tänker kring dessa filmer, svenska som utländska. Mycket finns redan nu att läsa till exempel på SF Bios hemsida. Vi är inga utbildade recensenter och utger oss inte för att vare det. Däremot tolkar vi det som vi ser och det är dessa tankar som många gånger ligger bakom det som berättas under en syntolkning.

SPOILERVARNING!:
Vi måste varna för att det vi berättar och tycker kan uppfattas som vi berättar för mycket. 

EGO
av Lisa James Larsson. Distributör - Nordisk Film. Premiär den 25 januari 2013

Filmen är underhållande, varm, den går inte lodrätt ner i svärta och på djupet eller visar på någon komplicerad problematik som man nog kan vänta sig i verklighetens stunder då ett så viktigt sinne som synen tas ifrån en, och vi ser allt liksom utifrån, aldrig riktigt inifrån Sebastians eget perspektiv – vi får inte tillsammans med honom upptäcka den nya värld som blivit hans som blind som t.ex. i filmen ”Gråta med ett leende” där huvudkaraktären blir förlamad och bitvis har i alla fall dålig syn – här ser vi vad han ser och hur han tolkar sin omgivning.
Men i denna lättsamma genre är det en förhållandevis realistisk ton ändå i Ego. Gestaltningen av framför allt Sebastian och Mia bildar i många scener en intim, trovärdig liten berättelse. De har en fin kemi och deras möten ger en som tittare hopp, skratt och inspiration.
De psykologiska vändningarna är självfallet lite förenklade men fungerar p.g.a. de välregisserade skådespelarna.
Imponeras av Martin Wallströms spel, hade gärna sett ett mer utpräglat drama med samma tematik också. Eftersom han lyckas förmedla frustration och sorg så bra i dessa ganska lättsamma scener, kan jag bara ana vilken berörande kraft och större djup han skulle fått fram i en allvarligare film.

Presentation av filmen

I en charmig, romantisk och bitvis dramatisk komedi möter vi Sebastian, som till en början hänger på Stureplan, festar med vännerna, raggar på till ytan spåniga brudar och som tillsammans med killkompisarna skrattar hånfullt åt de som gör bort sig.
Sebastian är väldigt mån om sitt utseende, plockar ögonbrynen på salong och går till den dyraste frisören, hans klädkonto är lika stort som hans ego. ¨
Han råkar ha en vacker röst, spelar gitarr och gör sina egna låtar och har hopp om en lysande musikkarriär. Till vardags jobbar han i en flashig herrbutik, tillsammans med två av sina nästan lika utseendefixerade, ganska ytliga vänner. Men medan de faktiskt gör något på sin arbetstid föredrar Sebastian mest att surfa på mobilen och bara hänga runt.
Sebastians täta pappa har köpt en modern, vackert inredd lägenhet på Östermalm till honom, de själva - mor och far - bor i en herrgårdsliknande villa lite utanför stan, materiellt välstånd är något Sebastian tar för givet i livet.
I familjen ruvar en sorg de sällan talar om, Sebastians äldre bror Theo dog vid åtta års ålder när Sebastian bara var sex år.

En snöig kväll, då Sebastian varit på skivbolaget och är nära få skivkontrakt, lycklig i tanken, och på väg till klubben där vännerna väntar för att fira honom går han rätt in i en ”rasrisk”-skylt och ramlar till marken. Ingen i närheten kan hjälpa honom och han ser plötsligt ingenting.

Vi är med på Sebastians resa då han inser han inte kan se, hur han inte klarar av enkla sysslor i vardagen och hur maktlös och liten han känner sig då han sakteliga inser hans identitet mest satt i kläderna och utseendet. Han avverkar ett par personliga assistenter som egentligen bara vill honom väl, men inte förstår vem han vill vara. Så dyker en ung tjej upp som ny assistent – Mia - och hon bara är. Lyssnar, är sig själv och låter allt komma som det kommer…de har vissa saker gemensamt och under sommaren kommer de varann väldigt nära. Hon får honom att omvärdera en del av sina värderingar och tro på sig själv som musiker och låtskrivare. Sebastian har aldrig varit riktigt kär…förrän nu?

Sebastians föräldrar använder all makt och energi, pengar de har att finna en lösning på Sebastians synfel. Och de lyckas få till en operation, från att ha varit helt blind kan Sebastian ganska snart se igen! Lite som i en saga, för han har inte ens ont efter operationen…han faller snabbt tillbaka i gamla mönster, tar upp umgänget med killkompisarna som han undvek som blind och allt är nästan som innan olyckan…förutom att blindheten påverkat hans sätt att se på sig själv och andra och livet, han behöver bara våga inse det. I Mia och musiken finner han den äkthet och meningsfullhet han nog länge längtat efter, men efter att ha varit bufflig och tråkig, riktigt ego mot henne är frågan om hon vill vara med honom? 

©Linda Wångblad 21/1-13